Om ordförandeskapet i ministerrådet
Varje halvår är ett EU-land ordförande i ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som det formellt heter. Ordförandeskapet roterar alltså mellan medlemsländerna. Sverige var ordförandeland under det första halvåret 2023.
Uppgiften för ordförandelandet är att organisera och leda ministerrådets möten, förutom i rådet för utrikes frågor, och ha kontakt med de andra EU-institutionerna, särskilt EU-kommissionen och Europaparlamentet. Ordförandelandet ska driva rådets del av arbetet med att stifta EU-lagar framåt.
Fakta: Ministerrådet
EU:s ministerråd heter formellt Europeiska unionens råd men kallas oftast för ministerrådet eller bara rådet. Ministerrådet beslutar om EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas vid möten i rådet beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Ministerrådet har tio olika grupperingar, så kallade rådskonstellationer, för olika politiska områden. Exempel är utrikesrådet, miljörådet samt rådet för ekonomiska och finansiella frågor.
Om ministerrådet på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Sverige var ordförandeland första halvåret 2023
1 januari–30 juni 2023 är Sverige ordförandeland i ministerrådet. Det är regeringen som har ansvaret för arbetet i rådet när Sverige är ordförande. Under de sex månader som Sverige är ordförande leder regeringen och Regeringskansliet de flesta av de möten som genomförs i ministerrådet. Sammanlagt handlar det om ungefär 2 000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 informella möten och konferenser i Sverige.
Sverige har även varit ordförandeland våren 2001 och hösten 2009.
Sveriges ordförandeskap 2023 på regeringens webbplats
Ordförandelandet har två huvuduppgifter
EU-ordförandelandet ska organisera och driva arbetet framåt i ministerrådet och de upp emot 250–300 kommittéer och arbetsgrupper som ingår där. Uppgiften som ordförandeland kan sägas ha två huvuduppgifter:
- Ordförandelandet leder, samordnar och administrerar arbetet i ministerrådet, bland annat genom att ta fram underlag och dagordningar samt planera och kalla till möten.
- Ordförandelandet företräder rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner, särskilt med EU-kommissionen och Europaparlamentet. Här ingår bland annat att försöka nå enighet genom att medla och utarbeta kompromisser vid förhandlingar.
I arbetet tar ordförandelandet fram och driver ett arbetsprogram med politiska prioriteringar för perioden. Ordförandelandet ska också företräda rådet utåt mot andra länder och internationella organisationer.
Riksdagen anordnade konferenser
De nationella parlamentens del av arrangemangen under EU-ordförandeskapet brukar kallas den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet.
Under det halvår som Sverige är ordförandeland anordnade riksdagen åtta konferenser och möten där ledamöter och tjänstemän från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet deltar och diskuterar olika frågor. En av konferenserna anordnades tillsammans med Europaparlamentet. Ett syfte är att främja samarbete och diskussioner mellan ledamöter som arbetar med samma frågor i de olika nationella parlamenten och Europaparlamentet. På så sätt kan de nationella parlamenten i EU-länderna bidra till ett väl fungerande EU.
Samarbetar i en trio
EU-länder som är ordförande i ministerrådet efter varandra samarbetar i en grupp om tre medlemsländer, en så kallad trio. De tre länderna sätter upp långsiktiga mål och arbetar fram ett gemensamt program med de ämnen och viktiga frågor som rådet ska ta upp under en 18-månadersperiod. Utifrån detta övergripande program utarbetar vart och ett av de tre länderna sedan sitt eget mer utförliga sexmånadersprogram.
Tanken med samarbetet i trion är att få en ökad samordning och kontinuitet i ordförandeskapets arbete över tid och underlätta arbetet med att ta fram mer långsiktiga politiska prioriteringar. EU-länder som har mindre erfarenhet av att vara ordförandeland kan också få hjälp av länder som har mer erfarenhet. Grupperna av medlemsländer som samarbetar sätts ihop utifrån geografisk spridning och för att de ska ha olikartad karaktär. Det vill säga, det ska inte vara länder som liknar varandra för mycket eller ligger för nära varandra som samarbetar i ordförandeskapstrion.
Det är Europeiska rådet som beslutar om turordningen mellan medlemsländerna och de närmare bestämmelserna om hur ordförandeskapet i rådet ska organiseras.
Sverige ingick i en ordförandeskapstrio tillsammans med Frankrike och Tjeckien. Ländernas 18-månadersprogram presenterades i december 2021.
Ministerrådets 18-månadersprogram 1 januari 2022–30 juni 2023 på rådets webbplats (pdf)
Vissa möjligheter att påverka
Det land som är ordförande i ministerrådet ska alltså leda förhandlingarna inom rådet och företräda rådet i förhandlingar med till exempel Europaparlamentet och EU-kommissionen. Huvuduppgiften är att medla och skapa enighet inom rådet och med andra EU-institutioner. Det finns därför inte så stort utrymme för ordförandelandet att driva en egen politisk linje.
Ordförandelandets arbete innebär till stor del att fortsätta förhandlingarna om frågor som övertagits från tidigare ordförandeskap. Runt 80 procent av alla ärenden inom rådet beräknas vara relaterade till tidigare beslut, förslag från EU-kommissionen eller prioriteringar som slagits fast tidigare.
Ordförandelandet har dock en möjlighet att lyfta upp och välja ut frågor som det vill ge utrymme för vid olika möten i rådet. Ordförandelandet tar ju också fram ett arbetsprogram för perioden, som bland annat innehåller politiska frågor som landet vill lyfta. På så sätt kan ordförandeskapet i viss mån påverka vilka ämnen som tas upp på den politiska dagordningen inom EU.
Så fungerar EU-ordförandeskapet
Januari till juni 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Se filmen om vad regeringen och riksdagen gjorde under ordförandeskapet och hur riksdagen arbetar med EU-frågor.
Historik
Ordförandeskapet har utvecklats genom åren
1952
År 1952 bildade Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland en gemensam marknad för kol och stål: Europeiska kol- och stålgemenskapen. Det var startskottet för det samarbete som med åren har utvecklats till dagens europeiska union, EU.
1958
Den 1 januari 1958 utvidgades samarbetet mellan länderna och fick namnet Europeiska ekonomiska gemenskaperna, EEG. Då inrättades också ett ordförandeskap, som är föregångaren till dagens ordförandeskap i EU:s ministerråd. Det första ordförandelandet var Belgien och ordförandeskapet växlade då mellan de sex medlemsländerna i bokstavsordning.
1967
År 1967 började samarbetet mellan de sex medlemsländerna kallas Europeiska gemenskaperna, EG. Under 70- och 80-talen utvidgades samarbetet och fler länder blev medlemmar.
1993
År 1993 utvecklades samarbetet ytterligare och fick det nuvarande namnet Europeiska unionen, EU. Då ändrades också ordförandeskapets ordning från att basera sig på alfabetisk ordning till att beslutas av ministerrådet.
2007
Den 1 januari 2007 infördes ordningen att tre länder i taget samarbetar i en trio under 18 månader. De tre länderna är ordförandeland under ett halvår var under perioden, men får då också stöd och hjälp från de andra två länderna. De tre länderna tar fram ett gemensamt program med de ämnen och viktiga frågor som rådet ska ta upp under perioden.
2009
Fram till år 2009 ledde ordförandelandet arbetet inom alla politikområden på europeisk nivå. Men sedan det så kallade Lissabonfördraget började gälla den 1 december 2009 leds ministerrådet för utrikes frågor inte av ordförandelandet utan av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som även kallas EU:s utrikesminister. Den höga representanten väljs för en mandatperiod, det vill säga fem år i taget.
De andra nio konstellationerna i ministerrådet har behållit systemet med roterande ordförandeskap. Eftersom det nya fördraget började gälla mitt under Sveriges dåvarande ordförandeskap det andra halvåret 2009, så fasades de nya bestämmelserna in gradvis fram till den 1 januari 2010.
År 2009 fick även Europeiska rådet, som samlar EU:s stats- och regeringschefer, en egen fast ordförande som väljs för 2,5 år i taget. Europeiska rådet var tidigare mer av ett informellt möte mellan stats- och regeringscheferna utan formella befogenheter, men blev nu en egen EU-institution. Sedan dess har inte EU-ordförandelandet ansvar för att leda mötena i Europeiska rådet.